Alex-tech.net - Alexander Technique Online Resource
eMail: info@alexanderteknik.se
   

"This story of perceptiveness, of intelligence, and of persistence, shown by a man without medical training, is one of the true epics of medical research and practice."
-Professor N. Tinbergen

Frederick Matthias (F. M.) Alexander gjorde i början av 1890-talet framträdanden som Recitatör. Detta var ett populärt yrke innan radion hade slagit igenom. Tidigt i sin framåtskridande karriär började Alexander ansättas av röstproblem. Hans kolleger anmärkte att de hörde honom flämta och dra in luft genom munnen när han reciterade, och vid ett tillfälla tappade han rösten till den grad där han inte kunde fullfölja en recitation alls.

Vila och medicin var doktorns råd, vilket också gav honom en tillfällig förbättring, men vid nästa recitationstillfälle försämrades rösten snabbt igen.

Doktorn kunde inte ge annat råd än att fortsätta behandlingen med vila och medicin, men Alexander själv frågade huruvida det inte vore sannolikt att anta att han själv orsakade problemen genom något han gjorde när han reciterade, eftersom det var under denna process som problemen återkom.

Läkaren svarade att detta inte var omöjligt, men då han inte kunde ge några vidare råd beslöt Alexander att själv undersöka saken.

Alexander observerade därefter sig själv i speglar, både under vanligt tal och recitation, och kunde efter en tid konstatera att han gjorde flera för honom själv tidigare okända saker: Han pressade ner sitt struphuvud, drog in luft genom munnen, lyfte bröstkorgen, svankade med ryggen, han ändrade huvudets läge genom att lyfta hakan och rotera huvudet bakåt och ner.

När Alexander varseblivit detta, märkte han att de också var aktiva även i vanligt tal, fast i mindre grad. Efter att ha misslyckats med försöken att korrigera dessa beteenden ett och ett drog han slutsatsen att de var interrelaterade delar av ett helhetsmönster vars baskomponent var rotationen av huvudet bakåt och ner. När han så småningom lyckades stävja tendensen att dra till baka huvudet mildrades de andra oönskade beteendena också. Som en konsekvens av detta förbättrades Alexander stämband.

Denna upplevelse övertygade Alexander om att han var på rätt spår, och genom att använda ytterliggare två speglar så att han kunde observera sig själv i profil insåg han att själva impulsen att tala aktiverade ett helhetsmönster som ökade muskelspänningen genom hela organismen.

För att handskas med detta problem, utvecklade han en uppsättning "riktningar" (eng. "Directions" - meddelanden från hjärnan till de olika kroppsliga mekanismerna) med syfte att släppa musklerna i nacken i stället för att spänna dem, och genom detta låta huvudet röra sig fram och upp, i stället för att dra det tillbaka och ner, att förlänga ryggen i stället för att svanka, och att låta ryggen breddas i stället för att spänna och smalna av den.

Alexander övade länge att ge sig själv dessa riktningar, "månader" skriver han, utan att försöka "göra" dem. Slutligen trodde han sig ha övervunnit problemet, men belv besviken då han insåg att vid själva impulsen att recitera återgick han till sitt gamla responsmönster och drog tillbaka huvudet.

Genom denna och liknande upplevelser drog Alexander slutsatsen att hans kroppsliga sinnesintryck inte var tillförlitliga, och att han därför inte kunde lita på instiktiv och vanemässig kontroll om han ville ha till stånd en förändring. Alexanders slutliga steg var att ta hela processen att stoppa det habituella beteendet ("inhibition"), och att ge nya riktningar, på ett medvetet plan där han inte längre litade till sina känslointryck för att avgöra huruvuda han lyckades eller misslyckades.

Detta är en komprimerad version av utvecklingen av Alexanders teknik.

Alexander återfick fullständig kontroll över sina stämband, och då han insåg att han inte var ensam om att lida av omedvetna och destruktiva beteenden började han gradvis att undervisa i sin teknik.

De primära koncepten som i denna text har berörts går dessvärre inte att beskriva utan praktisk erfarenhet av Alexanderteknik, men är ändå nödvändiga för att ge en rimlig bild av processen Alexander genomick.

Tillbaka
   
Allt innehåll på denna website (C) Henrik Jönsson, kopiering förbjuden